massa tankar

allting handlar om att acceptera sig själv i min situation. 

jag saknar dig, det är så det är. jag tror detta är den åttionde drömmen jag har haft om oss och där allting börjar bra med stund för stund förvandlas till en mardröm. du är i mina tankar mer än alldeles för ofta. 

nu är det snart 4 månader sen, maj skulle vara våran 2 årsdag. 

ingen annan kommer någonsin vara bra nog för att vara bättre än dig och det är därför du gjorde hela livet så hopplöst. 

såg dig på stan igår, trodde jag skulle svimma. det blev för mycket. men jag ångrar att jag inte sa någonting, för jag menar någon gång måste vara första gången, eller hur?

 

snälla snälla försvinn ur mitt huvud och kom tillbaka istället. håll i mig, för jag klarar inte ens det om jag försöker. 

varenda låt, varenda plats jag går till påminner mig om dig. jag vill aldrig släppa dig, för det lovade jag. inte ens om jag dör på kuppen, du gjorde mig hel. 

 

tro mig, jag hatar att jag känner såhär, men det finns ingenting att göra åt saken. och när du väl dyker upp så tar rädslan över, men mamma säger alltid till mig. Fanny, det enda som är större än rädsla är hoppet och jag antar att jag aldrig kommer bli av med hoppet av oss. 

 

inget mer.